om vad som kan komma upp ur texten.
Jag satt och antecknade efter att ha läst kommande söndags texter inför ett bibelsamtal jag ska ha med några vänner. Texterna är: Jer 1:4-10, Rom 16:1-7, Mark 3:7-19. (samt ps 40:6-12) temat på apostladagen är sänd mig.
Först läste jag evangelietexten och det första som slog mig är hemligheten och jag minns tillbaka samtal med mina döva kring frälsarkransen. Om hemlighetspärlorna och hur det kan kännas när man bär på olika typer av hemligheter. De jobbiga, men framförallt - i relation till denna text - de goda hemligheterna. De som jag brukar ge som exempel när man inser att man är kär i någon men vill behålla det lite för sig själv ett slag. Här: Jesus är herre, Jesus är Messias!
Sen snurrade jag in mig på en av mina favoriter i Bibeln, den sistnämnda i uppräkningen - nämligen Judas Iskariot. Han som är mest känd som den som förrådde Jesus. Den mest missförstådda personen i Bibeln om du frågar mig, och en av de viktigaste. För er som följt med mig ett tag så vet ni garanterat att Judas har en särskild plats i mitt hjärta, men för er som inte vet det kan jag berätta att jag skrev min C-uppsats om honom. Googla gärna fram den.
Poängen här är, att Judas räknas med. Judas är även han utvald. Kanske är det svårt för vissa att tänka sig in i men för mig menar jag att det är avgörande för min egen Gudsbild. För att sammanfatta kort vad min uppsats slutar i så är det att Judas handlande i "paradidomi:et" dvs. överlämnandet* är avgörande för Jesus död och uppståndelse. Poängen blir att alla våra uppdrag och kallelser är nödvändiga och från Gud. Sen handlar det mycket om att tolka dem. Kanske målar jag in mig i ett hörn bland stora teologer när jag säger att Judas kallelse till att överlämna Jesus, även om han bidrar till Jesus död är lika fin och viktig som Martin Luthers kallelse till munk och präst osv, eller varför inte Jesus till att faktiskt dö. Kort och gott landar det i att: utan Judas handlande - hamnar inte Jesus på korset.
När jag gick vidare till Romarbrevet läser jag: "medarbetare i Kristus" och påminns återigen om att våra kallelser är oberoende på vem vi är, vilket kön vi har eller vilka åsikter vi har. Det ligger djupare i oss, det ligger i vårt varande. Vilket förklaras otroligt vackert och tryggt i Jeremia om att vi redan är predestinerade på något vis i moderlivet. Att det också har med varandet att göra, själva livet. Jag tänker då på Lars Björklund som skriver i Det som ger hoppet liv - fem förutsättningar följande:
Det första andetaget
måste ha varit en inandning
livet sa ja till mig
och fyllde kroppen med syre
Det andra andetaget
måste ha varit en utandning
jag svarade ja tillbaka
och fyllde livet med mig
Så fortsätter det
hela tiden
två ja som möts
och framtiden föds.
Jeremiatexten säger oss också att det är naturligt att tvivla på kallelsen, tvivla på att vi gör/är rätt. (Precis som jag anser mig läsa in att även Judas gör).
Den påminner oss om att vi ska veta att i uppdraget och processen och livet - finns både uppryckelse och omkullvräkning, förstörelse och nedbrytning men också alltid uppbyggnad och plantering av något nytt.
Kanske är tron hoppet som alltid kan sås igen och som ständigt bär liv. Likt en inandning och utandning - två ja som möts och en framtid föds.
* förrådandet. Paradidomi - översätts enbart som förråda i relation till Judas, annars alltid med överlämna. Para-didomi = para - (dativprefix) didomi- ge/lämna (förflytta något från en hand till en annan) typ. PS för att skriva denna lilla "fotnot" så hamnade jag i en evighetslång diskussion med en grammatiknörd som ej pluggat grekiska och därför har en helt annat uppfattning om användandet av vissa grammatiska termer. Så jag hoppas detta ska gå att förstå på något vis ändå.
Detta hade kunnat vara en bra förstudie om jag skulle predika på söndag, jag undrar hur den då skulle ha blivit. Jag tror inte jag hade predikat ett försvarstal för Judas, men kanske hade jag nämnt det. I alla fall hade jag velat nämna hand medräkning i evanglietexten och vikten av att ta vara på sin kallelse, att allas våra kalleser ser olika ut. Gud har valt just dig till just ditt liv. Glöm inte det.
2020.07.07